Dålig andedräkt (halitosis) kan orsakas av många saker. En vanlig uppfattning är att odören kommer från magen. Det stämmer sällan. Det vanligaste ursprunget är munhålan.

Många som har dålig andedräkt är omedvetna om det. Om orsaken finns i munhålan kan tandläkaren ofta identifiera problemet och hjälpa dig.

Så vet du om du har dålig andedräkt

Om du sätter handen för munnen och luktar säger det inte så mycket, eftersom du är van vid dina egna lukter. Luktar du istället på ett koncentrat från munnen kan du ofta känna mer. Ta en tandtråd och för samma del av tråden mellan många eller alla bakre tänder. Sätt tråden under näsan och lukta.

Du kan också pröva att skrapa saliv från tungans bakre del med en plastbit och lukta. Alternativt slicka på armen, låta det torka och sedan lukta. Det bästa är dock att fråga några vänner. Gärna flera, eftersom din närmaste omgivning också kan vara van vid din andedräkt och därför kanske inte känner dina odörer lika starkt.

Förebygg dålig andedräkt

En god munhygien och behandling av eventuell tandlossningssjukdom är viktigt för att bli av med munodör.

• Regelbundna besök hos tandläkaren eller tandhygienisten för rengöring och kontroll är en förutsättning för en hälsosam och välluktande mun.
• Borsta tänderna morgon och kväll med en fluortandkräm. Undersökningar visar att odören ofta kommer från de bakre delarna av tungan. Borsta därför även tungan, eller använd tungskrapa.
• Använd tandtråd eller något annat alternativ för rengöring mellan tänderna en gång om dagen. Innan läggdags är att föredra.
• Om du har avtagbara proteser så ta ut dem på natten om inte din tandläkare rekommenderat annat.
• Munsköljningsmedel har oftast en högst tillfällig effekt på dålig andedräkt. Många gånger har det ingen effekt alls. Om du regelbundet måste använda medel för att dölja en illaluktande andedräkt rådfråga istället din tandläkare. Om du har svårt att hålla rent kan din tandläkare rekommendera speciella bakteriedödande medel som komplement.
• Sockerfria tuggummin hjälper till viss del. Främst genom att de stimulerar salivproduktionen.
• Om du tror att du har en konstant dålig andedräkt skriv ned vad och när du äter under 3-7 dagar och visa för din tandläkare. Informera alltid tandläkaren om du har fått någon läkarbehandling och/eller nya mediciner sedan ditt senaste besök.

Ilningar och isningar i tänderna är oftast ofarligt, men nog så irriterande. Orsakerna kan vara flera.

Ilar det i en tand när du äter något kallt eller dricker något varmt kan det bero på att du slarvat med munhygienen, att dina tänder är överbelastade eller att du borstat för intensivt. Hela tanden kan drabbas av ilningar, men tandhalsarna brukar vara extra utsatta eftersom det där inte finns någon skyddande emalj.

Vissa tandkrämer sägs ha effekt mot ilningar. Det beror på att de hjälper till att plugga igen de små kanalerna på rotytan. Inga omfattande vetenskapliga bevis finns för att det verkligen fungerar, men det skadar inte att prova. En del människor upplever att det blir bättre. Som hjälp mot ilande tandhalsar kan tandläkaren i vissa fall lägga på ett tätande medel eller fluorbehandla de känsliga ytorna.

Hål och trasiga fyllningar

Ilningar kan också bero på att du har ett hål. Om det ilar under en lång tid bör du gå till tandläkaren för att kontrollera. Ibland kan det röra sig om att du måste byta ut en fyllning som kanske läcker.

Skadad pulpa

Vid enstaka tillfällen kan ilningar bero på att pulpan är skadad och då måste tanden kanske rotbehandlas.

Svullnad och ömhet i munhålan är ett tecken på att något inte står rätt till. Det kan röra sig om en infektion eller en skada.

En vanlig orsak till svullnad är rotspetsinfektion. Detta behandlas vanligvis med rotfyllning. Visdomständer, oftast de i underkäken, som är på väg upp kan också orsaka svullnad. Kolla även in blödande tandkött.

Bakterier – en vanlig orsak

Bakterier och matrester kan orsaka infektion i tandköttsfickorna. Symptomen kan då vara svullnad, ömhet, rodnad och smärta. Detta kan tandläkaren eller tandhygienisten ofta avhjälpa med rengöring och spolning.

Kontakta din tandläkare, även om svullnaden går över. Det är nämligen vanligt att problemet kvarstår, trots att symptomen försvunnit!

Tandvärk kan bero på att tandens emalj är skadad och därför inte längre skyddar pulpan – tandens inre. Anledningen kan också vara att pulpan blivit inflammerad.

Kontakta din tandläkare om du får tandvärk. Även om den först dyker upp och sedan försvinner. Problemen kan förvärras om du inte får hjälp i tid.

Emaljskada

Emaljen är kroppens hårdaste vävnad. Det skyddar dentinet (tandbenet) och pulpan. I dentinet finns en mängd vätskefyllda kanaler som förgrenar sig från pulpan till dentinets ytskikt, strax under emaljen.

Är emaljen skadad blottas kanalernas mynningar. Då kan du uppleva ilningar och isningar i tanden. Smärtan förvärras ofta av om tanden utsätts för kyla. Det beror på att vätskan i kanalerna rör sig och trycker på nerverna i pulpan.

Symptom

Smärtan håller oftast i sig någon minut. Utan behandling återkommer värken allt oftare men med tiden kan känsligheten för kyla försvinna. Risken för att pulpan har dött är då stor och en djupare infektion kan sprida sig ner i rotkanalerna. En rotfyllning kan många gånger rädda tanden.

Behandling av emaljen

Tandläkaren reparerar emaljskadan. På så sätt upphör vätskeströmmarna i dentinet och smärtan försvinner.

Inflammation i pulpan

Inflammation i tandens pulpa kallas för pulpit. Det skapar ett tryck i pulpan som ger tandvärk. Vid lindrigare former av pulpit uppstår smärtan när tanden utsätts för värme eller kyla. Ofta får du också ont när du äter. Vid svårare pulpit återkommer värken oberoende av yttre påverkan.

Symptom

Smärtan upplevs ofta som molande och pulserande. Den kan också vara väldigt intensiv. Om pulpiten inte behandlas upphör smärtan efter ett tag. Det beror på att kroppen försöker göra sig av med bakterierna genom att bilda var. Det kan vara farligt att inte behandla varbildningen, eftersom den kan sprida sig till andra delar av ansiktet.

Behandling av pulpan

Inflammationen gör att blodcirkulationen i pulpan är dålig. Lokalbedövning som lindrar smärta lokalt påverkar inte den här typen av inflammation. Vanliga värktabletter kan däremot hjälpa. Antingen dras tanden ut, eller så rensas bakterierna bort från pulpan.

Det är inte bara tänderna som behöver skötas om. Även tandköttet behöver omvårdnad. Ett blödande tandkött tyder på inflammation. Det kan också vara ett tecken på begynnande tandlossning. 

Det mest effektiva sättet att förebygga eller bota blödande tandkött är att vara noggrann med munhygienen. Tandborste och tandtråd är de bästa och skonsammaste hjälpmedlen för detta.

Inflammation

Tandköttet kan ibland blöda lite lätt vid rengöring. Detta betyder att du fått en inflammation. Den vanligaste orsaken till det är att bakterier har fått sitta för länge på tänderna eller i tandköttsfickorna runt tänderna.

Förebygg blödande tandkött

Inflammation förebyggs med hjälp av ordentlig och daglig rengöring. Tandborsten är en bra start, men tandtråd eller tandstickor är faktiskt ännu viktigare! De ytor som tandborsten når är nämligen nästintill självrengörande, medan mellanrummen inte är det. På så vis minskar du risken för inflammation i tandköttet och tandlossning.

Behandling av inflammation

Det finns bakteriedödande medel för munbruk. Dessa används ofta under en begränsad tid, till exempel efter operationer i munnen. Det botar dock inte orsaken till det blödande tandköttet. Med rätt teknik på rengöringen, tandborstning och tandtråd eller tandstickor, läker inflammationen normalt ut på någon vecka. Om den inte gör det ska du kontakta din tandläkare.

Tandlossning – parodontit

Tandlossning (parodontit) är ett angrepp på tandens fäste. Det kan visa sig genom blödande och svullet tandkött. Undersökningar visar att majoriteten av svenska 50-åringar har parodontit i någon grad. 15 procent av alla vuxna har allvarlig parodontit. 5 av 100 av de som passerat 65 år har inga tänder kvar alls!

Behandling

Om tandlossningen sprider sig så att tänderna blir långhalsade och lösa finns det en risk för att de till slut ramlar ut. För att motverka detta kan tandläkaren ibland rekommendera en operation.Vid en operation skärs det inflammerade tandköttet bort. En ordentlig rensning runt tänderna görs också.

Förhoppningsvis blir tandköttet friskt igen. Tändernas livslängd blir sannolikt längre, men sjukdomen kan dessvärre vara kvar eller komma tillbaka.

Tandsten bildas av plack, det vill säga den beläggning som lägger sig på dina tänder.

Plack som får sitta kvar på tänderna förenas med kalksalter som finns i din saliv. Blandningen hårdnar och bildar det som kallas för tandsten. När det väl blivit tandsten kan du inte längre borsta bort den. Då måste du vända dig till din tandläkare eller tandhygienist som tar bort den med speciella verktyg.

Förebygg genom att borsta

På sikt kan plack och tandsten orsaka både karies och tandlossning. Om du rengör tänderna noga både morgon och kväll hinner placken inte fastna. Så minskar du risken för eventuella problem på ett enkelt sätt!

Salivsten och serumsten

Det finns två olika sorters tandsten: salivsten och serumsten. Salivsten bildas nära de stora spottkörtlarna. Det är vanligt att salivsten sitter på insidan av framtänderna i underkäken.

Den här typen av tandsten är först grynig med en vitaktig färg. Så småningom blir den hårdare och mörkare i färgen. Om du tittar i munnen med hjälp av en spegel kan du ibland se den.

Serumsten bildas i tandköttsfickorna och kan orsaka inflammation i tandköttsfickorna. Den är vanligtvis hårdare än salivsten och har en mörkbrun färgton. Serumsten fastnar ofta i små öar som sitter fast på tandens yta.

Behandling

Om du borstar tänderna noggrant och går på regelbundna besök hos tandläkare och/eller tandhygienist minskar du risken för tandsten. Det är viktigt att tandsten tas bort i tid eftersom den kan leda till tandköttsinflammation och därefter tandlossning.

När placken blivit tandsten täcker den ibland tandköttskanten och du får svårt att hålla rent där. Den inflammation som kan uppstå luckrar upp tandköttet och kan bidra till att tandköttsfickorna blir djupare. Där kan sedan bakterierna sprida sig. Bakterierna angriper käkbenet och förstör fästet för tänderna. Så småningom kan det leda till tandlossning.

När placken blivit tandsten täcker den ibland tandköttskanten och du får svårt att hålla rent där. Den inflammation som kan uppstå luckrar upp tandköttet och kan bidra till att tandköttsfickorna blir djupare. Där kan sedan  bakterierna sprida sig. Bakterierna angriper käkbenet och förstör fästet för tänderna. Så småningom kan det leda till tandlossning.

Normalt slits tänderna ner långsamt. För en del människor går det dock lite snabbare. Orsaken kan vara tandpressning, eller tandgnissling, som vanligtvis sker nattetid och oftast helt omedvetet.

Ansiktet, munnen och tuggsystemet är en komplicerad apparat. Många faktorer påverkar balansen. Det finns teorier om varför vissa människor pressar tänder, men några säkra svar finns inte. Tandpressning kan leda till att tandhalsarna blottläggs, att tänderna slits ner och lagningar går sönder. Benet runt tänderna kan till och med lösas upp.

Utlösande faktorer

Utlösande faktorer för tandpressning kan vara att bettet inte passar ihop, att det saknas tänder, eller att de står i ett sådant läge att jämvikten störs. Det kan också handla om att käklederna har skador, eller att det centrala nervsystemet som samordnar tuggsystemet kan vara påverkat, till exempel genom sjukdom eller stress. Orsaken är sällan bara en.

Symptom

Vissa är helt omedvetna om sin överbelastning, medan andra har symptom. Det kan röra sig om värk i rygg, axlar, huvud, öron och muskler, eller ömhet i tänder och käkleder. Ibland kan det också innebära svårigheter att gapa eller stänga munnen, käkledsljud och låsningar.

Behandling

Tandläkaren kan ofta tidigt se problemen och erbjuda hjälp. Den vanligaste metoden för att skydda och ibland också bota en patient från tandpressning är bettskena. Bettskenan stabiliserar käken och avlastar käklederna. Den kan också användas för att förbättra funktionen i tuggsystemet och bidra till att spända käkmuskler lättare slappnar av. Dessutom skyddar den från det slitage och den belastning på tänderna som gnisslingen orsakar.

Skenan används vanligtvis på natten.

Stress och tandpressning hänger ofta ihop

En finsk undersökning har visat att människor som regelbundet gnisslar och pressar tänder känner sig mer stressade på arbetet. Enligt undersökningen är det i större utsträckning kvinnor som pressar och gnisslar tänderna samt känner sig stressade.

De som sade sig ha de högsta nivåerna av stress var även de som rapporterade att de i större grad gnisslar och/eller pressar tänder. 26 procent av kvinnorna uppgav att de åtminstone gnisslar/pressar tänder någon gång. 17 procent av männen gav samma svar. Nästan 4 procent av kvinnorna och 1 procent av männen uppgav att de gnisslar och/eller pressar tänder ofta.

Visdomständerna sitter längst bak i munnen. Vanligtvis kommer de fram när du är mellan 18 och 25. Men det är inte säkert att alla visdomständer dyker upp – vissa får en, andra får alla fyra. En del får inga alls.

Visdomständer är de tänder som vanligen kommer upp sist, och det tar tid för dem. Om det är ont om utrymme kan du få problem. I vissa fall kan det vara nödvändigt att operera bort en eller flera visdomständer.

De är av samma kvalitet som dina övriga tänder. Skillnaden är att rötterna kan se annorlunda ut – de kan vara flera och krokigare. Läget gör att de ofta är svåra att hålla rena. Tandköttet kan bli irriterat. Ibland kan det svullna upp, på grund av bakterieinfektion. Det brukar hjälpa om tandläkaren spolar och gör rent.

Dagens moderna material och behandlingar kan hjälpa de flesta att få tillbaka utseende och funktion trots att tänder saknas.

Det finns flera orsaker till tandluckor. En tand kan ha gått förlorad, kanske genom en olyckshändelse. Det kan också röra sig om en skada i fästet som gjort att tandläkaren varit tvungen att avlägsna tanden. En del människor har aldrig ens haft den saknade tanden – man kan nämligen födas utan ett tandanlag.

Om patienten inte störs av mellanrummet, och om risken för obalans är liten, behöver inte tandluckan behandlas. Det vanligaste är dock att åtgärda det.

Missfärgningar kan orsakas av mat och dryck. En skadad tand kan också skifta i färg.

Tandfärgen varierar från människa till människa. Tänderna mörknar också med åren. Mat och dryck påverkar dina tänders färg. Du har säkert hört att rödvin, kaffe och tobak kan orsaka missfärgningar. Om det rör sig om ytliga missfärgningar kan tandläkaren eller tandhygienisten ta bort dem med en noggrann putsning.

Färgämnen från mat och dryck kan också ge djupare missfärgningar. Då kan en blekning vara lösningen för att få tanden, eller tänderna, ljusa igen.

Olika färg på olika tänder

Olika delar på tanden har olika färg. Tandhalsen är till exempel ofta mer färgstark, och skären på framtänderna ljusare och många gånger blåtonade eller genomskinliga. Hörntänderna är oftast mer färgstarka än vad framtänderna är. Tuggytorna har vanligtvis mörka fåror i de naturliga sprickorna.

Skadade tänder

Färgförändringar kan bero på att pulpan inuti tanden skadats eller dött. En skadad tand kan skifta i färg och bli grå-brun. Efter en tid brukar tanden blekna och anta en mer gulaktig färg. Blekning kan vara ett sätt att få tanden ljus igen. Om tanden däremot ändrar färg ytterligare bör du uppsöka din tandläkare. Gamla lagningar kan ibland missfärgas. Missfärgningar kan även bero på karies – hål i tänderna.

Genetiska sjukdomar

Det finns genetiska sjukdomar som ger skador i emaljen av olika slag. Det innebär oftast att emaljen inte håller och faller av från dentinet. Ofta är dentinet därunder dessutom kraftigt missfärgat och skiftar i brun-svart.

Medfödda emaljskador

En del har medfödda skador på emaljen som brukar synas som en kritig, vit fläck. Dessa skador har oftast uppstått redan innan födseln, eller under amningen. En orsak till detta kan vara för mycket fluortillförsel via mamman eller senare till barnet. En annan kan vara sjukdom hos mamman eller barnet, till exempel näringsmässig obalans. Man vet också att vissa antibiotika (tetracykliner) ger emaljskador, om de ges till mamman eller barnet i ett tidigt skede.

Muntorrhet kan vara en följd av en rad olika saker: biverkning av vissa mediciner, sjukdom, stress, nervositet eller munandning. Det är också vanligt med muntorrhet med stigande ålder.

Muntorrhet ökar risken för karies. Kryddad mat och dryck bränner och svider oftare i en torr mun. Och risken för skador, till exempel skavsår i slemhinnan, ökar när det inte produceras tillräckligt med saliv i munnen.

Långvarig muntorrhet är ett allvarligt tillstånd. Vid uttalad muntorrhet krävs extraordinära insatser från både sjukvård och tandvård.

Orsaker

Mediciner

Den kanske vanligaste orsaken till muntorrhet är biverkningar av vissa läkemedel vid behandling av till exempel allergi och astma, depression, psykiska besvär, högt blodtryck och magkatarr.

Sjukvårdsrådgivningen har en lista på de mediciner som kan orsaka muntorrhet.

Sjukdomar

Muntorrhet kan vara en följd av vissa sjukdomar, till exempel diabetes, Sjögrens syndrom, anorexia nervosa och reumatism. Strålbehandling av tumörer i huvud- och halsregionen medför ofta också muntorrhet. Ett försämrat allmäntillstånd kan göra munnen torr.

Ålder

Det är vanligt med muntorrhet när vi blir äldre. Salivkörtlarnas funktion minskar, på samma sätt som att de flesta körtlar i kroppen förändrar sitt beteende med stigande ålder.

Övriga orsaker

Munandning orsakar ofta muntorrhet. Andra orsaker kan vara stress och nervositet.

Lindring och behandling:

Berätta alltid för din tandläkare om du ofta känner dig muntorr!

Muntorrhet motverkas genom att du dricker och sköljer munnen med vatten. Undvik däremot juice, saft och läsk eftersom det ökar risken för karies. Mat med tuggmotstånd som tuggas ordentligt stimulerar saliven. Exempel på sådan mat är hårt bröd och morötter.

Smörjande och/eller salivstimulerande medel lindrar också besvären. Till exempel sugtabletter eller tuggummin som innehåller xylitol. Det finns också smörjande och salivstimulerande munsprayer på Apoteket, till exempel Saliva Orthana, Proxident.

Tandläkaren kan ibland också rekommendera receptfria fluorpreparat som bland annat hjälper till att minska kariesrisken för muntorra.

Följande doser är en bra måttstock:

• 0,25 mg fluorsugtabletter att suga på 5-6 ggr/dag
• 0,75 mg fluorsugtabletter att suga på 2 ggr/dag
• 0,25 mg fluortuggummi att tuggas under 20-30 minuter upp till 6 ggr/dag
• 0,05 % fluorsköljmedel att skölja munnen med i en minut 2 ggr/dag

En snarkskena (antiapnéskena) kan vara en lösning för den som lider av snarkning och/eller andningsuppehåll. För att kunna få en sådan behandling måste först en noggrann utredning göras. Behandlingen är ett samarbete mellan tandvård och sjukvård.

Skenan vidgar andningsvägarna

Snarkskenan är individuellt utformad. Den framställs efter ett avtryck av över- och underkäken. Med hjälp av snarkskenan lyfts underkäken fram. Det hindrar tungan att falla bakåt och på så vis skapas förutsättningar att ta bort eller lindra besvären. Kort sagt förhindrar snarkskenan andningsuppehåll och snarkning genom att vidga andningsvägarna när du sover.

Skötsel

Munhygienen är extra viktig för den som använder snarkskena. Tänk på att göra rent alla tandytor innan skenan sätts in för natten. Glöm inte att göra rent mellan tänderna med tandtråd eller tandstickor.

Sömnapné

Väldigt få människor erkänner inför sig själva och andra att snarkning är ett problem. Oftast beror det på att snarkning varit något man inte gärna talat med sin omgivning om.

Snarkning kan vara ett harmlöst tillstånd, men det kan också utvecklas till, eller vara ett symtom på, ett betydligt allvarligare tillstånd som kallas obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS).

Andningsuppehåll under sömn, så kallad sömnapné, finner man hos minst tio procent av dem som snarkar regelbundet.  Andningsuppehåll som är minst tio sekunder långa räknas som apné. Ibland kan de vara upp till en minut, eller till och med längre. I svåra fall är påverkan på kroppen så stor att risken för allvarliga sjukdomar, framförallt hjärt- och kärlsjukdomar, ökar.

Regelbundna kräkningar under lång tid kan ge frätskador på emaljen. Ofta går det långsamt och känns inte, men skadorna kan bli omfattande.

Till sjukdomsbilden av ätstörningar, anorexi och bulimi, hör regelbundna kräkningar under lång tid. De sura uppstötningar som passerar munnen belastar tänderna och kan ge frätskador på emaljen. Omfattningen på dessa skador kan variera från mycket små till mer omfattande. Oftast är baksidan på överkäkens framtänder mest utsatta, eftersom denna yta träffas först av magsyran.

Hjälp när skadan är skedd

Med moderna tekniker och material kan tandläkaren ofta limma på tunna keramiska fasader. Behandlingen både bygger upp och skyddar tänderna i framtiden. Liknande skydd kan ibland utföras med komposit.

Att tänka på

Något du bör tänka på är att vänta en stund med att borsta tänderna efter att du kräkts. Magsyran luckrar nämligen upp emaljen, och borstar du medan tandytan är uppluckrat kan tänderna bli repiga. Skölj istället munnen med vatten, eventuellt med lite extra fluor i. Efter någon halvtimme har emaljen hårdnat igen och klarar av en tandborstning.

I övrigt bör tänderna borstas som vanligt, men använd en tandkräm med mindre slipmedel i, och glöm inte rengöring mellan tänderna med tandtråd eller liknande. Undvik frätande drycker, till exempel apelsinjuice. Om du dricker juice eller något liknande, skölj med vatten efteråt.

Många gnisslar/pressar tänder vilket kan förvärra slitaget. En bettskena kan behövas för att skydda tänderna.

Muntorrhet vanligt

Den som kräks ofta blir vanligen muntorr. Salivproduktionen blir lägre, på grund av en allmän uttorkning av kroppen. Behovet av syrliga födoämnen och drycker kan öka. Syrorna i dessa kan medföra att emaljen tunnas ut ännu mer.

Berätta för din tandläkare om din sjukdom. Han eller hon har tystnadsplikt på samma sätt som läkare, och kan hjälpa dig att förebygga framtida skador!